Har funderat på att göra ett ”hemma hos” inlägg här på bloggen. Det är en utmaning för mig att fotografera inne hos oss eftersom det är knappt med ljus, men hoppas på att det lyckas.

Hela sommaren har kakelugnens luckor varit stängda men nu var det dags att höja på mysfaktorn och tända lite ljus i spisen, i väntan på vedtransporten.

Det här är Armi, visst är hon söt i sin ylletröja. Gulligare hund får man leta efter.

(bilden lånad)

Förra veckan besökte vi Borgbacken sista gången för detta år. Kuslig halloweenstämning med tokiga huvudlösa män och skrattande, men snälla, häxor.

Jag vågade till och med åka i en av karusellerna trots min höjdskräck. Moster Christa var modigare och gjorde Freja sällskap i många maskiner.

Vad är inte mysigare under mörka höstkvällar än att tända några ljus, sätta sig i en bekväm fåtölj och ta fram stickningen. Karolina undrade på instagram ifall hon skulle kunna sticka denna mössa. Det är jag säker på att nästan vem som helst kan göra. Har man glömt hur man lägger upp maskor eller stickar finns det en hel del instruktionsvideon på youtube. Och Snurre är ju definitivt stans bästa och finaste garnbutik.

Jag är ganska dålig att följa beskrivningar då jag stickar. Helst gör jag små projekt som är lätta och blir snabbt färdiga. Den här mössan är så lätt att sticka att den kräver just inga handarbetstalanger. Och sedan över till rävarna; vi hittade en snygg väggmålning i Brunnsparken igår, av den kom jag att tänka på Frejas och min favoritsång just nu: YLVIS- The Fox

Precis som i fjol gjorde vi en utfärd till ladugårdsbacken vid min gamla skola i Kyrkslätt. Där fick Freja springa omkring bland löven och klättra i träd. Bloggar och instagram flödar av höstbilder, och malinofreja är inget undantag. Men vad gör nu det, mer än gärna  bläddrar man bland vackra höstbilder.

De här är inte de första höstbilderna och definitivt inte de sista.

Freja har varit en häng- och klätterapa så länge jag kan komma ihåg. Sitter man vid en soffa är det garanterat att hon ber en lyfta upp benet så att hon kan hänga på det. Ute hänger Freja på allt som går att hänga på: staket, stolpar, trädgrenar. Det är ofta hon söker sig till ett ”hängställe” då hon vill vara i fred en stund. Sen orkar hon igen springa med full fart efter en liten hängpaus. Lustig liten vana hos flickan.

Passande till temat tänkte jag berätta vad Freja tyckte om Djungelboken som vi såg på Svenska Teatern en vecka sedan. Musikalen rekommenderas för barn över sju år men eftersom Freja inte är av den ängsliga sorten fick hon ändå komma med. Jag förberedde henne innan föreställningen och sade att vi genast kan gå hem om teatern är för skrämmande. De första fem minuterna satt hon i min famn men efter det var hon fullständigt förtrollad av pjäsen. Hon klappade i takt med musiken och rapporterade aktivt vad som hände. Nu väntar hon på när hon skall få se Djungelboken på nytt och blir lika lycklig varje gång vi ser reklamen på spårvagnen.

Hej, hej bloggen och ni som tittar in här. Dagarna bara flyger förbi och det blir tyvärr inte så mycket tid för bloggen. Men ibland är man helt enkelt tvungen att prioritera, och trots att jag gärna pysslar med mina bilder finns det viktigare saker, som t.ex. att sova. 🙂

Ibland har jag lite extra energi på kvällen och pysslar ihop ett inlägg. Det finns faktiskt en hel del material som jag aldrig publicerat för att det blivit på hälft. Nu har jag två dagar ledigt från jobbet och håller tummarna för att jag skall ha tid och ork att blogga då Freja sover. Vildmarksflickan och jag önskar er ett skönt veckoslut!